¤¤¤ Bye bye Roberts, Hello Sten! ¤¤¤

Ja, nu undrar ni väl om jag blivit helt kokko. Men nej då!

Säger bara farväl till en bok som känns som en gammal vän. ÅH vad jag älskar Nora Roberts sätt att skriva. Hon får mig verkligen att drömma och sträckläsa. Man vill helt enkelt inte att boken ska ta slut. Längtar till bok numero två i denna serie (hon brukar göra triologier).

Boken men Nora Roberts var i pocketformat. Det förklarar varför den är mindre 😉

Jag har ett lite system när det gäller att välja böcker. Jag bestämmer mig för åt vilket håll i hyllan som jag ska räkna. Sen ber jag Anders om ett nummer. Han sa siffran tolv. Så alltså denna gången räknade jag baklänges och hamnade på ”I det lugnaste vatten” med Viveca Sten. Detta är ett sätt för mig att verkligen komma igenom alla mina böcker. Jag har ju liksom alla ni andra favoriter i hyllan som står och väntar på mig men genom min metod har jag faktiskt hitta nya favorit författare.

Har iallafall inte läst något tidigare av Viveca Sten men det känns lite som att hon håller samma stil som Mari Ljungstedt och Camilla Läckberg. Har jag fel?

Annonser

¤¤¤ Så rätt, så rätt! ¤¤¤

Ja, jag kan inte annat än att säga att rätt låt vann. Hurra för vackra och duktiga Loreen! Hennes låt är stark, vacker och nästan lite magisk. Jag ryser när jag hör den och jag måste säga att man växer med den. Otroligt talangfull är hon iallafall och jag håller alla mina tummar och tår för att hon lyckas i Euro Vision. Jag tror stark på att vi har chans.

(Det har jag dock sagt med både Charlotte Perelli och Marlena Erman men det gick inte så bra för någon av dom) . Men jag tycker det luktar vinnare lång väg av Loreen.

Stort tack till min vän Hanna som bjudit in mig inte bara en gång utan två gånger. Jag har fått snacks och mat i massor och jag har tyckt att mina lördagar varit riktigt trevliga. Så än en gång, tack för det!

¤¤¤ Blä för mig och GÖTEBORG!!!

Usch ja, vi går verkligen inte ihop jag och den staden.

Allt var genomtänkt och uträknat. Jag skulle åka hemifrån och i gott om tid ifall det hände något oväntat på vägen. Väskan var packad och bilen tankad och jag begav mig av mot Göteborg och min Kvartalsutbildning i Body balance. GPS:en var inställd och jag valde att åka Uddevalla och E6:an.

Allt gick bra, jag hade radion på hyffsat hög volym och körde ca 110 km (näst intill hela vägen). Euphoria dundrade ut genom högtalarna och jag var inte så nervös längre.

Helt plötsligt hamnar jag bakom en buss och innan jag vet ordet av är jag på väg in i Tingstadstunneln. Min enda tanke är NEJ!!  Vad gör jag nu?!! Men en sak har jag lärt mig med Göteborg. Alla vägar bär till Odinsplatsen. Jag hamnade iallafall där tre gånger innan jag kom ut och kunde komma till Hisingen. Väl på Hisingen fick jag stanna och andas lite. Ringde till Anders (som jag visste inte skulle kunna hjälpa mig,  jag visste ju inte själv vart jag befann mig). Snyftande och med tårarna på väg att rinna över startade jag om GPS:en som hade valt att inte hitta min nya position.Paniken växte men jag körde vidare. Körde nog mot alla trafikregler som finns. Som tur var fick jag inte möte när jag var tvungen att göra en U-sväng eftersom man inte fick köra där. OOOppppsss! Som sagt ni hör ju.

Jag hittade fram till slut, men gott om tid tro det eller ej. Och jag genomförde min kvartalsutbildning och är helt genomkär i Body Balance realease 56. Även fast jag bara kört igenom den en endaste gång så var det genomtänkt och mycket krävande, precis som det ska vara. Man lever sig in i musiken och musklerna jobbar. Svettig blir man och efteråt känns det som att man verkligen fått sig en genomkörare. På måndag är det jag som börjar att träna in det nya passet.

När utbildningen väl var över så var det ju dags för hemgång. Nervös som jag var så tänkte jag bara på hur fel det kunde gå och att jag skulle missa Mellon. ACK HEMSKA TANKE! Men jag tog mig ut helt smärtfritt.- Kör E6:an mot Oslo sa Anders innan jag startade bilen och åkte, så det gjorde jag och jag kom hem nästan 45 minuter innan jag skulle befinna mig på nästa ställe.

JÖSSES! Vilken dag! Som sagt…. Hatar verkligen att köra till ställe som jag aldrig varit på förut. Det går väl an om inte vägen är i upplösningstillstånd och en miljon bilar kör som dårar och tutar överallt. DÅ kan det faktiskt vara ganska så mysigt att bara sätta sig i en bil och köra. OCH då ska man inte heller ha en tid att passa.

¤¤¤ En grund ¤¤¤

image

Ja ett lager med grundfärg har nu gavlarna fått. Det kommer att bli väldigt bra när det blir färdigt men just nu tycker jag bara att det tar tid. Man kan ju inte måla allt på samma gång heller eftersom ena sidan behöver torka och ja bla bla, ni vet hur jag menar.

Fortsättning följer redan imorgon hoppas jag. 🙂