¤¤¤ Uppe på Berget ¤¤¤

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Jag vill verkligen inte bosätta mig i en storstad!

Vill vi ha lite skog så tar vi bilen och är framme vid Berget inom 10 minuter. OCH det är faktiskt någon sorts lyx kan jag tycka då det verkligen var helt underbart där uppe idag.

Efter nattjobb så sov jag till halv två. Anders var så snäll och åkte hemifrån med barnen så att jag kunde få sova i lugn och ro och sedan packade vi ihop det vi skulle ha med oss och begav oss till Hunneberg.

Där väntade Mamma och Roger och mina Svärföräldrar på oss. Ja, sedan talar väl korten för hur skönt vi hade det. Titta och njut! Jag vet iallafall att det behövs inte mycket för att man ska känna sig lycklig. Jag tappade räkning på hur många gånger jag sa att jag tyckte att detta var underbart. 🙂

image

Vi började i bakvänd ordning med bulle och kakor då Ingela och Christer behövde bege sig hemåt igen.

image

image

Thors keps är så skön.

image

”Oreo” kanske vill ha en ny reklamkille?

image

Älsklingen med sina föräldrar

image

Åh så roligt det var att vara nära vattnet! PUH! Det var allt ett himla pass i början.

image

image

Jag bara njuter!!!

image

Min Älskling i solens strålar!

image

image

Roger har det ”gött” som vi säger 😉

image

Sen visades det hur man gjorde leksaker av kottar och pinnar. 🙂

image

Kramkalas hanns också med.

image

Min Loke….

image

… trivdes i det underbara vädret.

image

Han leker med sina pinnar. Ett intresse som han har med sig sen har var riktigt liten.

image

image

image

Vitsippor fanns alldeles i närheten. Några fick allt åka med hem.

image

Vi tände grillen då vi blev sugna på korven som vi hade med oss.

image

Mamsen och Anders

image

Bästa stunden!

image

Vi avslutade dagen med några goda Mashmallows över grillen.

image

image

Hemma så fick vitsipporna lite vatten och jag intog sängläge igen då det vankas mera nattjobb.

Annonser

¤¤¤ Det är väl själva F*N! ¤¤¤

Åh jag blir så frustrerad. Varför är jag så knäpp? Varför måste jag alltid tävla? Eller göra något extremt?

Om ni undrar vad det är jag pratar om så är det mitt nya mål.

Siktet var inställt och jag var redo, tills det fina vädret kom och jag började att tveka.

Vill ni veta vad jag hade planerat? Jo, att under tre månaders tid gå med i Viktväktarna. Kanske inte för att jag är i desperat behov av att gå ner i vikt, utan för att det kommer att bli en kul utmaning. Jag vill se hur långt jag kan komma med min kropp på dessa månader. Sen jag slutade med min förra utmaning så känns det som att jag inte riktigt bryr mig om min träning på samma nivå längre. Och gör jag inte det så måste jag sköta kosten bättre. Enkel matematik.

Som helt plötslig blev jätte svår!

Jag vill kunna fika hos en väninna, kunna grilla och dricka en god cider mitt i veckan. Allt det utan att behöva tänka på det! Men riktigt så kan jag inte ha det. Och det vet jag! Jag är i den situationen där jag måste tänka på vad jag äter. Jag har lärt mig tyda min kropp och träningen och kosten har blivit en del av mitt liv. Inte bara något som man kan hålla på med i en vecka, utan en livsstil.

Så för att få en knuff i rätt riktning tar jag hjälp utav det som har fungerat alldeles ypperligt för mig. Viktväktarna! Jag kommer att uppdatera så ofta jag kan och jag kommer att lägga ut goda alternativ till det som kanske är mindre nyttigt. Jag kommer att hålla på från 1 maj till 1 augusti och ni kommer att få följa min resa. Här ska inte myglas utan jag ska vara uppriktig. Känner jag efter 3 månader att det känns som att jag vet vad jag håller på med, ja, då försöker jag på egen hand. Känner jag mig osäker så fortsätter jag.

Jag kommer att väga mig hos syster en gång i veckan så att hon får hjälpa mig att ha lite koll.

Har jag denna lilla pressen på mig så kommer jag kunna hålla det lättare. I tre dagars tid har jag nämligen sagt att jag ska ut och gå. Men har jag gjort det? Nej då! Väldigt bra undanflykter har dykt upp. Likaså blir det med maten.

Men nu är det sagt! Jag kommer från och med i morgon ha ett nytt mål och det är att se hur mycket jag lyckas att gå ner i vikt under 3 månader. Och detta under sommarmånaderna då dom flesta tragiskt nog slutar att träna.

( Det bästa är ju att Anders vill komma i sina skinnbyxor innan v.27. Vad är bättre än om vi kör tillsammans? Detta kommer att bli kul 😉

Så hejja på mig och önska mig lycka till!