~~ Är monster borta? ~~

Då var det dags. Dagen jag inte direkt väntat på var här.
En operation är ju alltid en operation. Vart man än på kroppen behöver göra den. I mitt fall behövde man gräva i mitt heligaste. Svåra cellförändringar (grad 3)på livmodertappen är något som kroppen själv inte kan läka ut, vilket gör att det måste opereras. Idag är jag så nöjd över att jag har gått och gjort mina cellprover. Annars hade jag inte vetat det jag vet idag. Om 10 år hade det kanske utvecklats till cancer. Men nu har jag ju iallafall en chans att försöka förhindra det hela.

Operationen gick jätte bra. Kände mig trygg så fort läkaren skakade min hand. Och det gjorde inte ont. Det som var mest obehagligt, och som doktorn berättade för mig, var när hon genom bedövningen sprutade in lite adrenalin. Fyra stick skulle jag få, stick nummer 2 kändes mest. Efter det började det rusa i mina armar, hjärtat hoppade i mitt bröst och hela kroppen skakade. Doktorn påpekade även att jag var vit om läpparna. Men det skulle gå över snart det visste jag, det har hon sagt. Det ebbade ut och snart var proceduren över. En cm av min tapp försvann. Och jag fick se biten. Äckligt! Det var min första tanke. Skönt var min andra.

Skrattade lite för mig själv när hon ”berömde” mig. Det såg visst bra ut där ”nere . Man kunde inte tro att jag fött barn. Så Anders kan vara nöjd 😉

Nu väntar vi återigen på provsvaren. Jag bad henne ta bort allt som var angripet. Vill vi ha fler barn finns det hjälpmedel, visst, det blir kanske svårare för mig att bära barnet ända till v40 (har ju inte hänt tidigare) men nu vet vi att det finns hjälp. Och som vi ser på framtiden nu är inga mer barn aktuella.

Jag fortsatte min semesterdag genom att vara ledig. Hämtade barnen och Thor hjälpte mig att baka lite bröd.

image

Vi bakade Fröbullar.

image

image

image

Och vi gjorde Lingonbröd.

image

Hade även lovat pannkakor så det fick det bli.
När Thor tröttnade passade jag på att även steka upp nötfärsen i kylen. Köttbullar fick det bli.

image

Allt för att slippa tänka på att jag inte får träna på ett tag. Men med tanke på min snoriga näsa och onda hals passar det faktiskt riktigt bra med träningsförbud just nu.

Till kvällens film tog jag fram mina lakan igen. Och jag fastnade totalt. Det är så himla kul att virka mattor!

image

En Vilja Av Stål

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s